Alla föräldrar är stolta och skrytiga om sina barn. Det hör till att va föräldrar. Jag brukar inte gilla att skryta men nu tänker jag banne mig göra det. För vi e sjukt stolta föräldrar.
Poppy va på utvecklings utredning, för att kolla och testa henne inför språkförskolan. Vi fick super bra resultat. Språkkurvan låg givetvis lite under i uttal men det va ju väntat. Men alla andra låg över normal kurvan. Förståelse, logik mm. Ett barn i samma ålder, för det e ju det man utgår ifrån ligger på normalkurva 100. Min fina duktiga poppy låg på iq 125, över den normala gränserna, och i den skalan som räknas som "smartare", ligger man sen på 130 kan man ansöka om mensa medlemskap. Det positiva är att det inte kommer få neråt heller, utan de få små delarna som drog ner samlingsvärdet kommer gå upp. Så jag kan ärligt säga med läkare och psykolog i ryggen att jag har en extremt smart dotter.
Det som känns deprimerande i det hela e att tänk så mycket hon berättar och förmedlar men vi fattar hälften. Tänk så mycket vi missar. Hade vi förstått varandra bättre hade vi säkert kunnat stödja henne i att lära sig mer också. Fy fan vad sur och ledsen jag blir på situationen. Tänk alla runt om som dum förklarar henne för de inte förstår henne, de skulle bara veta.
Stolt mamma!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar