Sidor

14 februari 2011

Verbal Dyspraxi

Har inte skrivit särskilt mycket om saken innan men tänkte det var dags att förklara och berätta lite om det hela. Poppy kunde inte prata ordentligt från början, redan på 2 års kontrollen bad jag dem märka och kolla på det lite extra, men som vanligt får man till svar "alla barn e olika, det får ta sin tid". Tid my ass tänkte jag, vi viste nått va fel, kräve en 2,5 års kontroll och även där ignorera de problemet. Lät det gå nån månad till, blev sen förbannad och krävde en remiss till logoped.

Efter nån månads väntetid, fick vi äntligen en tid till vår logoped, redan på första mötet konstaterade hon att Poppy hade problem, att det inte riktigt funkade. Hon klarade av alla motorik övningar så där var det inga fel. Hon klarade ord förståelse och allt annat som har med ord och meningar galant, förutom just uttalet. Har fått övningar från början där vi övat ljud, mun mm, har inte gjort särskilt mycket anser vi dock. Gick också på TAKK kurser för att kunna hjälpa vår Poppy, det vill säga lärde oss tecken för hjälpande kommunikation, gick bra i början och Poppy lärde sig snabbt och kunde visa oss lite tydligare när hon ville nått, men vi tappade det helt.

Så vidare fick vi en tid hos specialist i Lund, träffade henne en gång och fick snabbt diagnosen Verbal dyspraxi, vilket vår logoped redan misstänkt. Så vad är då verbal dyspraxi.

Verbal dyspraxi innebär en störning av artikulationsförmågan, man har problem att viljemässigt åstadkomma språkljud och sedan sätta ihop dem till ord - man har alltså uttalssvårigheter.. Olika ljud går ofta olika bra att uttala beroende på var i ordet de befinner sig, och vilka ljud som mer förekommer i ordet. Sedan behövs tid innan det fungerar i spontantal. Man kan också behöva koncentrera sig för att höra vilka ljud som egentligen ingår i ett ord, men även det går att öva upp.

Att barn med verbal dyspraxi inte "talar rent" beror inte på att de inte vill, de kan inte! Det krävs jättemycket träning för dem innan de kan det som för andra barn verkar så enkelt och självklart. Vad det beror på vet man inte riktigt. Inte på utvecklingsstörning, inte heller på bristande stimulans eller att föräldrarna pratat babyspråk med barnen. En teori är att det kan vara ärftligt betingat, och att barnen kan ha svårt att hitta "programmet" för utförande av ljud.

Men det finns mycket man kan göra, vid sidan av behandling hos logoped. Det absolut viktigaste är att lyssna på vad barnen säger! Att inte anmärka på deras tal, utan koncentrera sig på vad de har att säga istället för hur de säger det. Detta betyder inte att man negligerar deras talproblem, men det allra viktigaste är ju att barnen överhuvudtaget vill prata! Att träna deras uttal kan man göra på olika sätt, men avbryt dem inte för att rätta dem. Risken finns att de då tappar lusten för att överhuvudtaget säga något, eftersom det aldrig duger... Istället kan man göra en "passiv korrigering", dvs upprepa ordet korrekt utan att påpeka felet. Om barnet t ex säger "dodis är dott" så upprepa "ja, visst är godis gott". Låtsas heller aldrig att du inte förstår vad barnet säger om du faktiskt förstår det. Behandla barnet, din samtalspartner, med respekt. Tänk på hur du själv vill bli bemött när du pratar med andra.

Texten tagen bla från http://www.ingelaslekstuga.se/verbaldyspraxi/verbaldyspraxi.htm

Har man tur så släpper problematiken tills hon e 7-8 år med hjälp av massor med träning och hjälp, inte ignorans och ifrågasättande människor. För att fortsätta hjälpa Poppy har vi bestämt att hon ska gå hos annan logoped, hon vi hade i Landskrona erkände att hon inte vet hur vi ska jobba vidare, så tid hos en av de bästa på området i helsingborg ska vi träffa om 1-2 månader, och hoppas då få ordentlig hjälp. Vi har även blivit kontaktade av logopedmotagningen här i Hbg då vi eventuellt ska sätta in henne på språkförskola, där får barnen gå 4 dagar i veckan 6 timmar om dagen, de träffar där dagligen logopeder och annan kunnig personal, för att ständigt träna och öva. Så vi ska på intervju den 21 för att se om hon får bli antagen, de tar nämligen bara emot 7 barn per termin.

Detta är jobbigt för oss alla, Poppy blir ledsen när ingen förstår, struntar i det och går, trots att hon har så mycket att berätta. Vi blir trötta och frustrerade vilket slutar i att vi inte orkar lyssna ibland eller orkar försöka förstå. Som tur är har vi en tjej som inte ger upp för snabbt utan orkar trots tårar en smart liten dam.


Thats it!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej
Googlade dyspraxi och hamnade här.
Vår son, snart 9, har gått på Språkis i HBG, suveränt, och han har en logopeden som är super.
Han har blivigt mycket bättre så det finns hopp.
Lycka till
Lisa

bettan sa...

Hej =)
jag har själv dyspraxi o haft de hela mitt liv är idag 24 snart 25 år.. har gått på språkskola från 1 till 5:an o de hjälpte mig rätt mkt tack vare de så pratar ja rätt bra nu men har fortfarande problem med talet men först nu i höst har ja accepterat att ja har de då folk i min närhet int brytt sig om att man har talproblem då ja innan blivit mobbad o så för de...
vilken tur ni har med er dotter som får gå till logoped och så redan, när ja var liten så fanns de int lika mkt då visste int folk va dyspraxi va o så

mvh bettan