Vrålade Poppy igår gång på gång när jag vänligt upplyste henne om att vi skulle åka hem imorgon (idag), vi gav henne då erbjudandet att få stanna hos gammel farfar även kallad ammel affar. Hon svarade då att JA det skulle hon, vi försökte då gång på gång rabbla namnen på alla som skulle hem,momme, moffa, herman, elina, bastian, mamma, daisy, men det sket hon i hon skulle stanna hos ammel affar, tills 3-4 rundan då gick hon med på att åka hem. Hon trivs i skogen, helt öde, på ett fjäll, med möjligaste friskaste luften, honoch daisy springer nackenfisar ute hela dagarna, vi har badat i myssjön varje dagoch poppy har plaskat som aldrig förr, hon hoppar från bryggan, "längre bort momme" sägs det varje gång, hon står på gungan och hoppar från den, mina små damer har trivs som fisken i sjön, men allt det roliga tar slut. Jag sitter på bussen hem och kidsen åker bil med momme, nsäta sommarfår det bli längre besök...
Pösso hey svej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar