lät det hundra gånger om, och bägge tjejerna sken av lycka. Medan mamma hjärtat slog en extra volt och en tår fann sin väg ner. Daisy fatta galoppen redan när vi frågade var hennes skor va, och redan då började hon skrika för hon inte trodde hon skulle få följa med, men sken upp som en sol när hon insåg att idag va dagen även hon fick vinka, säga byebye och gå ner för trappan vinka och se mamma och pappa stå kvar bakom ytterörren för att sedan sakta stänga den. P hade som vanligt packat sin väska, men blev arg för att inte pippi ångump inte fick följa med. Så nu sitter vi här i det tysta, mina fina flickor är med mormor och morfar och ska stanna där en natt. Är så himla behövligt har inte fått sova en hel natt på ett tag, tvärtom det har blivit värre och vi ligger alla fyra snurrandes oroliga i vår 180 säng. Nu hägrar kaffe, sen e det väll dags att ta nått ryck göra nått vettigt för att sedan kolla film, tat lungt och sova gott.
Byebye som man säger här i stugan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar