Familjen

Att ha sin familj så när och alltid kunna veta att de finns där e allt. Att få va på landet i huset nån dag då och då eller som nu e som guld i själen.

Man e aldrig ensam, där finns folk överallt som hjälper till med allt. Barnen har alltid nån runt dem som leker meckar, passar upp och busar eller tröstar. Behövs det hjälp med toaletten finns det även där alltid nån som kan följa med de större in hålla sällskap eller hjälpa till med en blöja.

Alla hjälper till med plockandet, matlagning, diskning osv. Står mani köket med nått kommer ofta nån in håller en sällskap, rör i nån bytta, hackar nånting, dukar osv.

Att kunna sitta ner i soffan föra vidare diskusionen man hade med sin man, fast barnen ropar, för man vet att nån e där nån hjälper dem, det finns många där. Gå förbi soffan och se att mormor plötsligt sitter där med alla tre i knäet med filtar och böcker, mormor läser och barnen jiddrar, myser och är lyckliga.

Att få ha möjlighet att få va del av en sånn stor familj med många stora hjärtan och många engagerade är allt. Känns som en semester där kroppen fått ro, man fått tid till sig själv och mannen, barnen har fått bli sedda. Är glad jag har dem hela stora familjen med mycket kärlek, iver, engagemang, envishet och givetvis bråk!

Mycket kärlek till mamma, pappa. Elina, Sebastian, Herman och Charlene (nyaste tillskottet men med mer barnaglädje en vad många har)

❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤




-puss från oss!