Har haft en full helg med massa grejs. Hade tw i lördags och fick en bra försäljning, fortsatte kvällen med fika och mys hos krille och Eivor, sen hem med trötta barn som socker deckade efter en stund. Söndagen var full med städning och bakning, hade inredningsparty hemma, tyvärr så dök inte alla som sagt ja upp, men vi va några och vi handla många fina saker. Hittade en del själv också så det blir nog trevligt sen när sakerna kommer.
Annars har vi det bra, har bara varit så mycker senaste tiden, e det inte det ena så e det andra, jag e ledig har inget men ändå har vi fullt upp alltid varje dag, känns det som. Lägenheten är fortfarande inte i ordning och loppiskläderna e kvar. Jag har själv saker som ska iväg också, utöver det blir ungarna dåliga eller så är det nått annat. Tvättmaskinen har startat här hemma också vilket vi tackar Thomas för, så nu försöker vi få bort alla jätte högar tvätt som är överallt också, sakta men säkert, känns som man lever i ett ständigt kaos, utan en enda sekunds vilopaus.
Många bakslag och mycket kämpande, men endå lyser tjejerna upp dagarna alltid, klockrent varenda dag, man kan väll säga att de där sekunderna av kärlek de spirar per dag lyfter upp hela dagens sorger och tyngd. Daisy har börjat bli värsta charmtrollet hon för sig och hon snackar ner ALLA, oavsett ålder eller kön. Hennes kommentrarer och ideer får en att lysa upp och lyftas långt upp i skyn.
Poppy är speciell, hon kämpar som en gnu genom, tal, kroppsspråk och allt varenda dag med att göra sig hörd och bli förstådd. Men med en sten i magen måste jag säga att jag förstår väldigt lite just nu, jag blir stressad och frustrerad, hon bli ledsen och inåtvänd, det är mycket gnäll och mycket ledsna Poppy ögon just nu. Sen blir hon så där lillgammal, och ska hjälpa till med nått, erbjuder sig att göra si eller så, hon ser när jag e tröt eller ledsen, kommer och pussar och kramar en och säger, älskar dig mamma massor". Hon e så fin min lilla ballerina, hon dansar runt och är väldigt mycker princessa just nu, söt som få med änglahår och omtanke som inte rymmer många uns av ilska elle irritation. Hon snappar upp alla som e ledsna och när det har hänt nått hon oroar sig för alla och är "för" snäll. Daisy e tvärtom, hon skiter i alla och trampar på de hon behöver för att få vad hon vill, beter sig som en hulligan och gör vad hon vill men möts ändå av leende och "ohhh så gulligt". Ska lyfta fram Poppy mer hon behöver det, hon e värd det. Älskar mina solstrålar, huligan eller ej.
Puss på er där ute, hoppas ni har lika fina bönor som jag!
Utslagen Daisy efter runda ute.
Våra nya husdjur mamma bä och bebbe bä, inte ungarnas, utan de bor nere i soffan med mam och pap.
Poppy med given Polly pocket, vars f-annade skor ligger överallt.
Vårt mys v-rum, börjar bli nått äntligen.
Daisy chillar när mam får stå och slita i köket.
Så jävla snygg jag e ibland, ehh typ tack Olle.
